Joel funderar på drastiska lösningar för att hjälpa sin mamma. Han är övertygad om att det är han som är orsaken till hennes alkoholmissbruk. Han vill att hans mamma skall vara som andra mammor, som inte dricker sig fulla. Joel bär en ständig orosklump i sin mage. Oron över att
inte veta om mamma är nykter eller inte, oron när mamma inte är nykter och han inte vet vad som kommer att hända.
Men Joel är inte ensam. När mamma inte räcker till finns det andra som bryr sig. Joel finner också stöd och tröst i naturen.
Det är en finstämd bok om ett barns rädslor, övergivenhet och utsatthet. Den berättar om Joel och hans svåra situation på ett naket men ändå kärleksfullt sätt. Genom hela boken går en tråd av värme, omtanke och inte minst hopp. ”Man får gråta”, säger ett av barnen. Boken är mycket berörande.
”Jag kan inte släppa Joel ens när det står slut i boken. Han tar tag i något inom mig, puffar på mig och uppmuntrar mig att vara modig nog att känna det jag känner och våga ge uttryck för det.”
Lill Andersson
Energiterapeut