"Allt verkligt liv är möte", skriver Martin Buber i en av sina böcker, och de orden har efter hand fått en allt djupare innebörd för mig.
"Det enda som till slut känns riktigt viktigt i livet är att få stanna upp tillsammans med en annan människa, byta ett ord eller två, och så vandra vidare längs vägen", skriver Lars H Gustafsson i inledningen till denna bok.
Och möjligheterna att mötas kan finnas överallt, även där man kanske minst anar det, menar författaren. På en station i Mellansverige, i ett tegelhus i ett orkandrabbat Haiti, i ett församlingshem i södra Skåne eller i tvättstugan hemma en lördag förmiddag. Överallt är det möjligt att hitta glädjen i att behöva och vara behövd. I mötet öppnas möjligheten till att vara medmänniska. Det blir särskilt viktigt när något inträffar som får marken att plötsligt rämna under våra fötter. Lars H Gustafsson har varit med om sådana svåra händelser. De har satt avtryck i boken.