Politisk muralkonst i Nordirland : fredlig samexistens. Del 3

Nordirlands politiska muralmålningar har fått stor internationell uppmärksamhet. Fredsprocessen innebar det stora genombrottet. I en trilogi skildras muralmåleriet under de senaste trettio åren. Denna bok är den tredje i serien och berättar om händelseutvecklingen efter samlingsregeringens återkomst 2007 och fram till idag.

Den här perioden karaktäriseras av negativ fred, ett begrepp som innebär en fredlig samexistens och frånvaro av våld i vardagen, men där det fortfarande återstår att förverkliga en genuin integrering mellan de två dominerande samhällsgrupperna.

Hur påverkades muralerna av den fredliga samexistensen? Muralerna fortsatte att surfa på den framgångsvåg som påbörjades efter fredsavtalet. Muralboomen skapade en intensiv dynamik som inspirerade till nya djärva projekt. Ribban höjdes.
Men det fanns smolk i bägaren. Parallellt med muralboomen, konstformens erkännande, internationella uppmärksamhet och förhöjda status väckte frågan om lojalisternas glorifiering av våldet debatt, irritation och förundran.
Författaren lyfter fram det ömsesidiga sambandet mellan muralmålningarna och den politiska utvecklingen. Boken innehåller artiklar som analyserar muralerna i ett historiskt, socialt, kulturellt och politiskt sammanhang.

Trots gruppernas väsensskilda motiv och budskap ges exempel på gemensamma teman såsom historiska händelser, minnesporträtt och lokalpatriotism. Det senare handlar om händelser och hjältar i det lokala bostadsområdet såsom författare, idrottshjältar, musikartister eller andra kulturella särarter.

Ett årtal med särskild dignitet i båda gruppernas historieskrivning är hundraårsminnet av 1916. För republikanerna ägde påskupproret rum, den händelse i Irlands historia som ger legitimitet för republikanernas krav på ett enat Irland.
För lojalisterna riktades blickarna mot första världskriget och slaget vid Somme, händelser som visade på ulstermännens lojalitet till det brittiska imperiet. Många ulstermän tog värvning i den brittiska armén och dog i slaget vid Somme 1916.

I takt med den fredliga samexistensen och gatukonstens offentliga erkännande har inneburit en större bredd. När fler aktörer gör sig gällande leder det oundvikligen till att antalet icke-sekteristiska muraler ökar. Även i den klassiska muralens kärnområden ökar inslagen av idrott, community, mänskliga rättigheter, miljö, sociala problem, kvinnor och barn. Men det sker på lojalisternas och republikanernas villkor. Det finns en förskjutning mot historiska, kulturella och lokalpatriotiska teman.

Fotografierna är tematiskt indelade i republikanska och lojalistiska muraler, totalt 230. Till målningarna finns förklarande texter.
Förutom muralerna finns även miljöbilder, kartor, ordförklaringar och en historik.