Litteraturen om Marcel Prousts romansvit På spaning efter den tid som flytt är snarast oöverskådlig. År 2022 uppmärksammades hundraårsdagen av författarens död i svensk press och på tv med filmen På spaning efter Proust. Fokus var dock i båda fallen riktat mot hans verk. Upphovsmannen själv ägnades ringa uppmärksamhet. Ett antal biografier om Proust finns tillgängliga på franska och engelska. De har framför allt skrivits med en litteraturvetenskaplig ansats. Tolkningarna av författarens många fysiska symtom liksom den orsak till hans död som framförts i dessa behöver kompletteras ur ett medicinskt perspektiv. Mitt syfte som läkare och medicinhistoriker är att beskriva Prousts subjektiva lidanden, den behandling hans läkare rekommenderade honom, samt exemplifiera hur han använder dessa upplevelser i romansviten. En biografi driver vanligtvis en tes. Det kan gälla att belysa en ny aspekt av tidigare påståenden eller ifrågasätta vedertagna uppgifter om en person eller ett händelseförlopp. Min tes är att Marcel Proust föddes före beräknad tid och dessutom var undernärd under fostertiden. Vid nio års ålder debuterade den allergiska astma som skulle följa honom livet ut. Mot bakgrund av hans bräckliga konstitution, senare symtom, särpräglade diet och omfattande självmedicinering, kan orsaken till hans för tidiga död rimligen inte reduceras till att vara orsakad av en lunginflammation.
Carl Lindgren är disputerad barnläkare, litteraturvetare och kulturskribent. Han har publicerat en rad artiklar i såväl akademiska som populärvetenskaplliga tidskrifter med fokus på det korsbefruktade gränslandet mellan medicin och litteratur. På Carlsson Bokförlag har han tidigare utgivit Ett namn skrivet i vatten: Romantikens medicin i John Keats poesi (2013) och Läkare med Penna och Patos (2021). Han är redaktör för Svensk Medicinhistorisk Tidskrift.