Små skimrande guldkorn som sakta vrider sig i blodets flöde, glimmande depescher från ett liv till ett annat.
Så poetiskt beskriver författaren Niklas Rådström sin upplevelse av en stamcellstransplantation i boken Som har inget redan hänt. Han är en av de tusentals svenskar med någon form av blodcancer som under de senaste 50 åren har räddats till livet tack vare denna behandlingsmetod.
Han är också en av de många patienter, donatorer, anhöriga och vårdpersonal som intervjuas i denna populärvetenskapliga jubileumsbok som uppmärksammar att den första transplantationen i Sverige genomfördes 1975.
Det var atombombssprängningarna över Hiroshima och Nagasaki, med de omfattande strålningsskador som drabbade befolkningen, som ledde till utvecklingen av den revolutionerande behandlingsmetoden att ersätta skadad benmärg med hjälp av frisk benmärg från en donator.
En 17-årig pojke med svår aplastisk anemi blev den första patienten i Sverige som genomgick en benmärgs- och blodcellstransplantation. Den utfördes av professor Gösta Gahrton, tillsammans med professor Carl Gustav Groth och docent Göran Lundgren på Huddinge sjukhus i Stockholm. Patienten avled efter sex månader men 1977 genomförde samma personer den första lyckade svenska transplantationen på en 52-årig man som levde i 15 år efteråt.
En av de tidiga barntransplantationerna utfördes vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1984 av professor Anders Fasth. Hans patient, en pojke med den ovanliga sjukdomen Wiskott Aldrichs syndrom, är idag en fullt frisk 54-årig man och intervjuad i boken.
Professorerna Hans Hägglund och Gösta Gahrton är redaktörer och initiativtagare till boken där namnkunniga vetenskapliga pionjärer skriver om sina erfarenheter från de första försöken till dagens banbrytande immun- och cellterapier behandlingar som har botat tusentals människor från tidigare dödliga sjukdomar. Intervjuerna i boken har gjorts av vetenskapsjournalisten Evelyn Pesikan.