Brev från en klostercell : längtan efter det heliga

Hans Gunnar Adén gjorde allvar av en mångårig dröm. Han fattade ett stort beslut och lämnade en trygg karriär som internationell tjänsteman. Vid 33 års ålder gick han i kloster. Inte mindre märkligt: Efter 12 år som munk återgick han till ett vanligt liv.

Hans Gunnar Adén tillbringade två år i ett benediktinkloster i Belgien och tio år i ett cistercienskloster på en ö utanför Cannes, ett av de strängaste klostren i katolska kyrkan där munkarna lever avskilt och i total tystnad förutom en stund på söndagseftermiddagen. En gång i veckan läser en av bröderna upp vad som hänt i världen, det vill säga vad man skrivit i den katolska tidningen La Croix. Det är ett liv fyllt av bön och arbete där det viktigaste är att finna Gud.

När Hans Gunnar Adén lämnade klostret 1993 vidtog en svår tid. Han var 45 år, flyttade till Tyskland, säsongsjobbade som bland annat diskare och snöröjare tills han bestämde sig för att söka sig tillbaka till det förvärvsliv han hade övergivit.

Detta är hans berättelse, en existentiell och självutlämnande text mestadels utgående från hans brev och dagboksanteckningar under dessa 12 år i kloster.

Hans Gunnar Adén har varit verksam som svensk diplomat i Frankrike, Ryssland och Ukraina. Under åren 20062010 var han Sveriges ambassadör i Armenien, Georgien och Azerbajdzjan. Han anses vara en av våra främsta Kaukasien- och Rysslandskännare.