"Ibland är det inte kärleken som tar slut utan möjligheten att leva i den."
En gripande livsberättelse om att förlora det man trodde skulle vara livet ut och om att söka och finna en väg vidare.
När Åsa Roxbergs make efter ett långt äktenskap berättar att han vill vara den han upplever sig vara, det vill säga kvinna, ställs tillvaron på sin spets, också för henne. Det som först känns som en självklar vilja att stödja sin make blir snart början på en djup existentiell kris. Vem är jag och vad är jag utan det vi byggt tillsammans? Vad händer med min identitet och min framtid?
I ingen-mans-land är Åsas egen berättelse inte om könsidentitet i första hand, utan om att stå bredvid någon som genomgår en förändring så djup att allt omkring också rubbas. Det är en berättelse om lojalitet och svek, om sorg, skam och överlevnad. Om att tvingas omförhandla livet, relationen och sig själv.
Med öppenhet, skörhet och integritet skriver Åsa Roxberg fram den känslomässiga verklighet som sällan ryms i de offentliga samtalen hur det är att stå kvar för länge, eller kanske inte tillräckligt länge, och om hur man sakta, trots allt kan hitta ett nytt språk, ett nytt fotfäste, en ny början.
Berättelsen om Åsas familj blev känd för en bred publik genom dotterns bok Min pappa Ann-Christine, som också filmatiserades med stor framgång (med titeln Min pappa Marianne). Nu får vi ta del av Åsas egen röst lika nyanserad som smärtsam, lika livsnära som nödvändig.
Åsa Roxberg, född 1953, är professor i vårdvetenskap och har under sitt yrkesliv intresserat sig för människans behov av tröst och värdighet i livets svåra skeden. Hon har forskat och undervisat vid flera svenska och några norska universitet. Fokus i hennes arbete och forskning är existentiella perspektiv inom vården. Åsa är mor till tre barn, däribland författaren Ester Roxberg. Åsa debuterar som författare med I ingen mans land.