Är Sverige säkert nu, efter medlemskapet i Nato? För att kunna besvara frågan måste andra frågor först belysas: Vad är säkerhet och osäkerhet och hur går det att känna igen sådana fenomen när vi ser dem? Vidare: Vad, vem eller vilka ska säkerhetspolitiken egentligen värna? Säkerhetspolitisk analys och debatt borde adressera dessa och liknande grundläggande frågor men förbiser dem paradoxalt nog ofta. Denna omständighet reser i sin tur ytterligare frågor: Vilka perspektiv präglar den svenska offentliga debatten? Vem eller vilka tillåts tala om säkerhetspolitik idag och varför? Syftet med denna populärvetenskapliga antologi är att utmana etablerade tolkningsföreträden och lyfta fram perspektiv som har försummats i samhällsdebatten, trots deras centrala plats i det vetenskapliga studiet av säkerhetspolitik. Det finns en förhoppning om att boken ska kunna bidra till en mer djuplodande och demokratisk säkerhetspolitisk analys och debatt än den som hittills har ägt rum. Bokens 18 kapitel utmanar på olika sätt förutfattade meningar och tolkningar om svensk säkerhetspolitik. De förklarar Sveriges förändrade säkerhetspolitik och Natoansökan och erbjuder historisk bakgrund. De diskuterar även vilka konsekvenser en förändrad säkerhetspolitik och ett svenskt Natomedlemskap kan komma att få, liksom diskuterar vad svensk säkerhetspolitik inte får tappa bort framöver.
Antologin är redigerad av Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan. Kapitlen har skrivits av 21 forskare i säkerhetspolitik och internationell politik vid svenska och utländska lärosäten.
Linus Hagström är professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan (sedan 2015). Han forskar om svensk och japansk säkerhetspolitik och stormaktspolitik med fokus på Östasien. Han är teoretiskt intresserad av frågor som rör makt, identitet, narrativ och känslor.