Allt konst handlar om att gestalta och problematisera olika förhållningssätt till våra existentiella livsvillkor, till våra föreställningar om vad det innebär att vara människa.
Som författare och bildkonstnär försöker jag kvarhålla bilder, matta men samtidigt täta och fixerade. Men jag upptäcker att orden står i vägen för att jag skall kunna se; intryckens mångfald och de misslyckade utbrytningsförsöken. Ur detta växer ingen insikt, endast sken och en känsla av att tvingas inreda tomrummet. Men trots allt fångar konsten tiden i samma ögonblick som den går förlorad. Historien fryser tidens flod till is, men konsten smälter den och i dess vatten släcker den sin outgrundliga törst.